Fåordig elegans
Så har snart återigen helgen passerat. Var tog den egentligen vägen?
Elfsborg kan inte längre vinna. Vi fick det återigen bevisat för oss i mötet mot Örebro. Förmodligen en av Elfsborgs sämsta matcher på bra mycket lång tid. Allt är motigt just nu. Signifikativt för det hela var Fredrik Berglunds nick som från en början (efter att Mathias Svensson skarvnickat) gick på mål men genom hans aktion istället gick närmare ett kamerastativ på kortsidan.
Det känns rent ut sagt befogat att slänga sig med så kallade icke adekvata termer efter detta enorma debakel.
Mycket händer just nu i svensk fotboll. Ljungskile klara för allsvenskan. Kalmar kopplar greppet. Brommapojkarna åker ur allsvenskan. Det är enormt tight mellan Häcken och Sundsvall inför sista omgången i superettan som kommer avgöra om det blir allsvenskan eller inte. På måndag är det dags för IFK Göteborg och Djurgården att genomgå eldprovet. Spännande in på mållinjen! Synd bara att Elfsborg i år försatt sina chanser. Istället får man lyckönska Kalmar som vore enormt välförtjänt av ett allsvenskt guld. För tänk bara vilka underbara intervjuserier vi har att vänta av Stefan Kappers. Rent av bara det en övervägande faktor. Spännande som sagt! Missa inte upplösningen!
När man reser på sig och slår armen i en skänk, skulle man lite lätt vitsigt kunna kalla det för något utav en skänk från ovan.
Efter att ha kört en mindre omväg ute på hisingen, vevade man ner rutan och rådfrågade om vägen. Mannen som var vägarbetare, tittade länge på bilen, skakade på huvudet och förklarade att han var från Norrland. Det förklarade det mesta. Inte bara hade han svårt att lokalisera sig i Göteborg, han hade också i samma sekund förklarat anledningen till sin fåordiga elegans.
Visst kan man ibland uttrycka viss förvåning över hur många små nischade och specialiserade butiker som faktiskt går runt. Detta en diskussion som utspelade sig på vägen hem till en mycket god vän. Vad som först och främst var underlag för påbörjan av diskussionen var rambutiken utanför score vid Hagakyrkan. Hur sedan rambutiken går runt, behöver man kanske inte förklara.
Zlatan har äntligen vuxit upp. En storstilad intervju med studioankaret Ola Wenström blev resultatet. Nu hoppas vi bara att det lossnar för Zlatan i landslaget också.
Hur fan kan man köra i motsatt färdriktning? Det hela får förmodligen sin förklaring.
Säga vad man vill om Leif GW Persson, men skämta det kan han. Sen får han vara hur sävlig, dryg och sömnig han vill. Mötet med honom i senaste avsnittet av Boston Tea Party var något som får kallas extraordinärt.
Man behöver ibland inte gå så långt för att hitta den bästa av humor i detta land. På en reklamskylt utanför Borås Arena kunde man skönja följande: "Senaste modenumret ute nu!"
Man vandrar omkring på Coop för att göra det sedvanliga frukost och kvällsmatsinköpen, när man möts av mannen som skyndar förbi i 170 med en mängd varor i handen staplade på varandra likt en dagobert. Tanken blir förstås: Hur mycket har han köpt på ren impuls? Det skulle ju tydligen gå galant utan vare sig korg alternativt kundvagn. I alla fall måste han ha tänkt så från början. Men alla missbedömmer vi ibland inköpslistan.
På vägen hem häromdagen så möttes man av löpsedeln som förklarade att Leif Pagrotsky ska vara med i nästa produktion av "Let's Dance" följt av orden: "Jag tycker att det är viktigt med dans." Kanske är just precis let's dance det man då inte ska vara med i. Sen kan man ju också ifrågsätta hela rubrikens samhällsrelevans.
Hört på Tellus, Borås mest välbesökta kebaberia om nätterna:
"Vad ska du ha för sås?"
"Jag tar mild sås."
"Du va fan, i Borås säger vi söös."
Klockan halvtre på natten blir det dialektala i meningsutbytet sanslöst komiskt, särskilt när man som nuförtiden är bosatt i Göteborg och således direkt förstås hör stora dialektala skillnader när man till helgen åker hem till sin födelseort. Att man sen mycket insiktsfullt kan skämta om sig själv gör naturligtvis det hela mycket beundransvärt.
Missa som vanligt inte Boston Tea Party imorgon, men heller inte den rafflande slutspurten i Allsvenskan!
Jag tittar ut genom fönstret och begrundar den vackra årstiden och dess färgsprakande lövkonstellationer till tonerna av The Useds storslagna "Smother Me."
Livet vandrar vidare.
På återhörande.
Elfsborg kan inte längre vinna. Vi fick det återigen bevisat för oss i mötet mot Örebro. Förmodligen en av Elfsborgs sämsta matcher på bra mycket lång tid. Allt är motigt just nu. Signifikativt för det hela var Fredrik Berglunds nick som från en början (efter att Mathias Svensson skarvnickat) gick på mål men genom hans aktion istället gick närmare ett kamerastativ på kortsidan.
Det känns rent ut sagt befogat att slänga sig med så kallade icke adekvata termer efter detta enorma debakel.
Mycket händer just nu i svensk fotboll. Ljungskile klara för allsvenskan. Kalmar kopplar greppet. Brommapojkarna åker ur allsvenskan. Det är enormt tight mellan Häcken och Sundsvall inför sista omgången i superettan som kommer avgöra om det blir allsvenskan eller inte. På måndag är det dags för IFK Göteborg och Djurgården att genomgå eldprovet. Spännande in på mållinjen! Synd bara att Elfsborg i år försatt sina chanser. Istället får man lyckönska Kalmar som vore enormt välförtjänt av ett allsvenskt guld. För tänk bara vilka underbara intervjuserier vi har att vänta av Stefan Kappers. Rent av bara det en övervägande faktor. Spännande som sagt! Missa inte upplösningen!
När man reser på sig och slår armen i en skänk, skulle man lite lätt vitsigt kunna kalla det för något utav en skänk från ovan.
Efter att ha kört en mindre omväg ute på hisingen, vevade man ner rutan och rådfrågade om vägen. Mannen som var vägarbetare, tittade länge på bilen, skakade på huvudet och förklarade att han var från Norrland. Det förklarade det mesta. Inte bara hade han svårt att lokalisera sig i Göteborg, han hade också i samma sekund förklarat anledningen till sin fåordiga elegans.
Visst kan man ibland uttrycka viss förvåning över hur många små nischade och specialiserade butiker som faktiskt går runt. Detta en diskussion som utspelade sig på vägen hem till en mycket god vän. Vad som först och främst var underlag för påbörjan av diskussionen var rambutiken utanför score vid Hagakyrkan. Hur sedan rambutiken går runt, behöver man kanske inte förklara.
Zlatan har äntligen vuxit upp. En storstilad intervju med studioankaret Ola Wenström blev resultatet. Nu hoppas vi bara att det lossnar för Zlatan i landslaget också.
Hur fan kan man köra i motsatt färdriktning? Det hela får förmodligen sin förklaring.
Säga vad man vill om Leif GW Persson, men skämta det kan han. Sen får han vara hur sävlig, dryg och sömnig han vill. Mötet med honom i senaste avsnittet av Boston Tea Party var något som får kallas extraordinärt.
Man behöver ibland inte gå så långt för att hitta den bästa av humor i detta land. På en reklamskylt utanför Borås Arena kunde man skönja följande: "Senaste modenumret ute nu!"
Man vandrar omkring på Coop för att göra det sedvanliga frukost och kvällsmatsinköpen, när man möts av mannen som skyndar förbi i 170 med en mängd varor i handen staplade på varandra likt en dagobert. Tanken blir förstås: Hur mycket har han köpt på ren impuls? Det skulle ju tydligen gå galant utan vare sig korg alternativt kundvagn. I alla fall måste han ha tänkt så från början. Men alla missbedömmer vi ibland inköpslistan.
På vägen hem häromdagen så möttes man av löpsedeln som förklarade att Leif Pagrotsky ska vara med i nästa produktion av "Let's Dance" följt av orden: "Jag tycker att det är viktigt med dans." Kanske är just precis let's dance det man då inte ska vara med i. Sen kan man ju också ifrågsätta hela rubrikens samhällsrelevans.
Hört på Tellus, Borås mest välbesökta kebaberia om nätterna:
"Vad ska du ha för sås?"
"Jag tar mild sås."
"Du va fan, i Borås säger vi söös."
Klockan halvtre på natten blir det dialektala i meningsutbytet sanslöst komiskt, särskilt när man som nuförtiden är bosatt i Göteborg och således direkt förstås hör stora dialektala skillnader när man till helgen åker hem till sin födelseort. Att man sen mycket insiktsfullt kan skämta om sig själv gör naturligtvis det hela mycket beundransvärt.
Missa som vanligt inte Boston Tea Party imorgon, men heller inte den rafflande slutspurten i Allsvenskan!
Jag tittar ut genom fönstret och begrundar den vackra årstiden och dess färgsprakande lövkonstellationer till tonerna av The Useds storslagna "Smother Me."
Livet vandrar vidare.
På återhörande.
Kommentarer
Trackback